Mindfulness, mannen hade hört det så många gånger, troligtvis också känt det men inte varit säker. Förrän den här kvällen. En sakta promenad genom Elsborg, de gamla gruvarbetarkvarteren i Falun gav honom en magisk känsla, en närvarokänsla, något som uppfyllde honom och gjorde att han var medveten om varje ljud, varje bild, varje doft som han passerade.
Mannen hörde röster från öppna fönster, festglada röster, han kände doften från grillen på en innergård lika tydligt som doften från de syrenbuskar han strosade förbi. En katt stannade upp, den ville tydligen in i det låga röda huset men ingen öppnade åt honom. Han satte sig och rengjorde pälsen istället. Glada barnskratt bakom ett staket avslöjade två flickor på en sparkcykel, de fortsatte bort till affären. Luften stod stilla, temperaturen var så där lagom att man inte kände den, långt borta hörde man suset från trafiken men det störde inte, det bara fanns. Precis som mannens verklighet just då, den bara fanns… ja, det var nog det här som var att leva i nuet. Så enkelt, tänkte mannen…

Lars – som nu ska titta lite på TV innan läggdags.